Så kan Surra dovt användas i en mening
- Och han skrattade dovt i sitt yviga skägg.
- Under tiden var mitt hemliv dovt och tomt.
- Pojken hoppade upp på fotsteget, ögonvitorna rullade hemskt som på en tragisk skådespelare av gammal, god årgång och han utbrast dovt :
- Vi tyckte att ända dit vi stodo hördes ett dovt dån från en osäker is.
- Den hade endast givit mig ett intryck av något mörkt och djupt, och orgelns eko hade sjungit dovt och mullrande uppe bland de höga valven.
- Efter insatsen lovar man att invånarna i alla fall ska slippa de agressiva översämningsmyggen, vanliga skogsmyggor kommer dock surra som vanligt.
- Allt buller ljöd dovt och dämpat, helt olika mot på den ljusa dagen.
- I dovt men i styrka tilltagande dunder hörde man från flera håll åskvagnarna framrulla.
- Hennes skönhet eller kanske det dovt hemlighetsfulla i hennes personlighet utövade ett märkligt inflytande på druckna individer.
- Vi småflugor våga minsann inte surra omkring en sådan storherre...
- Maskiner dunkar med dovt buller någonstans i huset, golvet darrar, fönsterna skakar.
- Genom huset skalv ett plötsligt dovt mullrande.
- Ingen säger ett ord, men där råder ändå ett dovt larm av deras ivriga sysselsättning.
- Det lät som ett dovt slag, när han stötte till, och han hörde ett skri liksom genom bruset av ett stort vatten.
- Gång efter annan genombröts gatornas sorl av ett dovt, utdraget tjut, liksom av något jättestort och jättehungrigt djur.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
